Idag vaknade hon av att jag rasslade i badrummet och hon kom ut med håret på ända också fick jag åter en kram innan hon ville ha sina naglar rosalackade. Mysig frukoststund fick vi också.
Sedan plockade vi fram alla killkläder som jag fick före Ediths ankomst av givmilda människor, men som liksom blev lite för pojkiga för Edith. Som tur var sparade jag dessa. Vi sorterade och packade sådant som vi ska lämna på tvätt och vikning (ja vi har blivit erbjudna sådan hjälp). Också packade vi ned kläder som lillebror ska ha på sjukhuset.
Sen satte vi oss i fåtöljen och gosade igen. Vi var nog lite gossjuka båda två och hade saknat varandra. Jag tror kanske att Edith saknat sin mamma hela den här sista månaden, för jag har inte kunnat bära henne och om hon suttit i mitt knä så har magen varit i vägen för att hon ska kunna komma riktigt nära. En del av magen är ju kvar men den är ju mjuk och går att flytta på.
Och natten i vår Viking de Lux-säng var helt underbar! Sov såklart lite oroligt, det är ju fortfarande mycket tankar och omtumlande upplevelser som ska bearbetas. Fick gostid med Sixten också som låg kloss intill mig på rygg hela natten.
Nu är jag på NÄL och har löst av Niklas som ska få samma gosiga tid med Edith (och Sixten såklart) som jag fått. Vi har fått ett formidabelt familjerum med allt man kan tänkas behöva. Eftersom Cornelis övervakas med puls och syresättning fortfarande får dock ingen mobil utrustning användas på rummet. Men vi har TV och jag har tagit med mig mycket läsning också har jag ju tid för att skriva långa blogginlägg. Fantastiskt att ni orkar läsa! Till och med sängen känns helt ok.
Och Cornelis ser ut att må gott. Puls och syresättning är bra och stabilt. Har ej fått några nya provsvar men vi kunde se positivt på utvecklingen utifrån gårdagens provsvar. Ingen läkarrond på stabila barn på helgerna, så idag var det positivt att läkaren inte undersökt honom. Han äter rejält och vi har ökat på målen ytterligare. Bajsar gör han också. Fortfarande möts vi av världens bästa personal - vi är så tacksamma!
Jag är så imponerad av Niklas också. Jag måste nog börja lita lite mer på honom, för det går väldigt bra när han är själv och får göra saker på sitt sätt. Idag var det ju han som hade koll på allt och hur allt funkar och han som fick lära mig och ge mig tips. Det är så skönt att kunna släppa all kontroll och helt kunna lita på att någon annan löser allt på bästa sätt, ja till och med kanske bättre än mig. Sen är det helt fantastiskt att se honom tillsammans med våra barn. Den stolthet och kärlek som han visar till barnen, gör mig väldigt varm i hjärtat. Våra barn har världens bästa pappa, tur att jag förälskat mig så i just honom. <3
Idag har jag den här nöjda minen när mamma ska plåta. Men det är ju synd att väcka mig.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar