Detta var första heldagen. Förra gången det var heldag så var det min mage som var i fokus, nu var det att jag två veckor efter förlossningen var där. "Ska du vara med hela dagen?" "Men var är bebisen?" "Vem tar hand om bebisen?" "Men hur går det med maten?" "Är du redan här?" "Längtar du inte hem till bebisen nu?"
Jag vill verkligen understryka att ingen menade något illa. Det är bara intressant att förväntningarna och normerna kring moderskap och faderskap skiljer sig så lavinartat åt. Jag är ganska så övertygad om att Niklas inte hade fått motsvarande frågor.
Också detta med matningen. Djupa bekymmersrynkor anlades om hur min stackars bebis får mat mellan 8.30-16.30. När man dessutom nämner flaskmatning så dras direkt slutsatsen att amningen inte fungerar.
Förutom att dagen har varit givande för mig, så har jag fått visa att man som nybliven förälder år 2015 faktiskt kan vara hemifrån en hel dag, om man delar föräldraskapet med någon annan. Jag har också visat att man kan välja hur man matar sitt barn, att man faktiskt kan ha ett val.
Jag visste ett bra tag innan valet i höstas att jag skulle ha ett barn till inom den närmsta tiden, även om jag inte var gravid just då när beslutet om vår personvalslista antogs. Som yngre (med politikens mått mätt) kvinna fick jag förmånen att hamna på första plats. Hade jag trott att jag inte skulle ro det förtroendet i land hade jag aldrig valt att stå där. 71 personer valde sedan att kryssa mitt namn och välja mig som deras företrädare, det känns fint och ett förtroende värt att förvalta. Och detta går alltså utmärkt att kombinera med att vara nybliven förälder. Det är kanske till och med lättare som föräldraledig än som arbetande.
Den stora utmaningen är att hitta en sittposition som funkar för de onda fogarna. Tack Alvedon Novum för att du räddade mig.
Bland de första matningsstunderna med Edith
Nymatad Cornelis
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar