Skillnaden är att jag nu är 10 kg lättare, har ett mindre magomfång och kommer såpass nära både diskbänk och badrumsspegel att jag kan utföra något vettigt där. Mitt nattsömn bryts inte sönder i en urinblåsa som måste tömmas. Dessutom kan jag röra mig lite mer obehindrat och jag slipper gömma mig hemma för att undvika allt tjat om att "det snart måste vara dags", "har inger hänt ännu"... Och inte minst slipper jag de stora medlidsamma ögonen på min extremt stora mage. Jag kan även se både knölar och blodådror på mina fötter och komma i alla mina skor!
Den stora skillnaden är såklart att vi har två barn. Även om det nog blir mer påtagligt den 15 april när Niklas börjar jobba och jag blir själv på ett annat sätt. Förmodligen är Cornelis mer vaken och krävande då också. För nu sover han ju mest.
Så idag är det alltså vardag igen. Jag och Edith ska iväg och handla nu, sen hem och laga lunch, sen till BVC och i eftermiddag har jag ett politiskt möte med beredningen för samhällsdialog. Känns gott att vara tillbaka och vara något mer än mamma Tiina.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar