Första dagen som 2-barnsmorsa är avklarad

Och det gick ju galant. Känner mig fylld av energi. Faktum är att även om jag fortfarande har väldigt ont i fogarna och stillar smärtan med alvedon så känner jag mig lätt som en fjäder. Jag känner mig till och med smal och snygg. Ja känslan är sådan. Fick dock se ett kort som Niklas tog på oss idag när vi var ute - jag är allt annat än smal och snygg, men jag ska göra allt jag kan för att i alla fall bevara känslan. Det säger en del om hur fruktansvärt stor och tung jag var sista tiden.

Solens strålar ger också energi. Mest energi ger dock Edith och hennes villkorslösa omhändertagande om lillebror. Jag trodde att hon inte alls skulle bry sig om honom. Oj så fel jag hade! Hon kunde inte ens äta för att hon skulle se till lillebror. Ligga bredvid honom på golvet. Gunga honom i babysittern. Ge honom hans snuttekanin. Serva honom med nappen. Klappa honom på huvudet.

Det blev tårar av att se all den fina kärleken. Overklighetskänsla. Efter kvällens bad fick hon hålla honom i famnen och hon visade sån stolthet. 

Jag vet att det kommer komma andra dagar efter detta, men jag njuter ändå.

Också energin som ramlat över mig! Fixat med försäkringskassan, lagat både lunch och rejäl potatisgratäng-kött-rödvinsås-middag, promenerat med man och barn, servat med fika på altanen, rensat ut alla Selmas kläder i strl 50 för att ge plats åt alla Cornelis kläder i strl 62. Börjat sortera kläder som ska sparas och som ska säljas. Umgåtts med mor, far och svärmor. Badat Edith. Gjort båda barnen i ordning inför natten. Promenerat 5 km med en vän och självupptaget pratat om mig själv hela vägen. Stackars Erica! 

Godnatt!

Hjälper pappa att byta bajsblöja och konstaterar att lillebror har snopp!