Vårt tåg var såklart inställt och ersattes med buss, betydligt knöligare med barnvagn, men gick jättebra!
Mysigt att träffa Ellen såklart och få träffa Idun. Längesen vi sågs, ja vi har till och med hunnit bli mammor båda två. Sist vi sågs var vi i det gravida tillståndet. De mötte upp oss på Drottningtorget och vi promenerade hem till dem i Majorna - skönt. Käkade middag, fikade och bebisarna kräktes på kapp!
Tiden går som alltid fort och heldagen led mot sitt slut. Jag och Cornelis tog vagnen till centralen och blev sittandes där en liten stund och betraktade människor. I min skyddande lilla glasbubbla är olikheten inte så slående. Även människors utsatthet och skilda levnadsvillkor blir så påtagligt och skrämmande.
Jag måste även säga att jag älskar storstan, men jag uppskattar också verkligen vårt liv på landet - frisk luft, ingen trafik, inga folk, lättframkomligheten! Och då är ju ändå inte Göteborg hysteriskt egentligen.
På väg hem nu!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar