Jag väljer att skratta

Idag startade dagen tidigt med ett tredje besök på vårdcentralen på grund av mitt öra som fortfarande krånglar trots antibiotika i tre dygn. Träffade denna dag en tysk jourläkare. Han kunde inte se så mycket av min trumhinna då det tydligen var vax i vägen (men de som tittat tidigare har inte sett något vax alls, så bra produktion på några få dagar). Han gav mig sedan ett husmorsknep: finhacka gullök, lägg i en liten gasbinda (han skickade med det) och forma en liten påse som jag ska lägga tätt intill örat och linda en sjal runt. Det är ju fantastisk, jag går till vårdcentralen och får husmorsknep. Jag väljer att skratta istället för att gråta. 

Jag var dock intresserad av hur det var ställt med min trumhinna eftersom jag tre dagar tidigare hade en bedömd öroninflammation och för att jag inte hör något på mitt onda öra. Jag nämnde då att jag läst på 1177 att örat bör rengöras om man ska använda örondroppar, vilket jag är ordinerad sedan mitt första besök och nu hade jag ju tydligen massa vax. Han menade då att han inte spolar i ett inflammerat öra. Men på 1177 stod det att de nuförtiden suger istället för spolar, vilket jag nämnde. 

Han blev fundersam över om de har någon öronsug och kollade upp detta. Jo, det hade dem! Vilken tur. Han och distriktssköterskan dividerade sedan om hur den skulle användas och vilka redskap de skulle använda, men han testade. Försökskaninen satt och höll sig hårt i stolen och jag bet mig hårt på insidan läppen och hoppades att hjärnan inte skulle följa med in i sugen och landa i behållaren bredvid.

Jag har lovat mig själv att aldrig ifrågasätta andras professionalitet, utan ha respekt för den. Därför brukar jag lyssna, följa och lita på andra i deras professionalitet. Jag gjorde det idag också, även när husmorsknepet levererades. Efteråt blev jag dock väldigt fundersam och ja, jag uppsökte ett proffs och fick ett lökrecept! Så kan det gå och jag kan bara skratta åt det.

Jag känner dock att det häri finns ett större och mer allvarligt problem. Nämligen ett systemfel. Det handlar om det fria vårdvalet, stafettläkare och en välfärd som dräneras på pengar till förmån för vinstuttag i just vår välfärd. Vi måste ha en välfärd att lita på, det har vi inte idag.

Trots min halvdövhet som skapar en del yrsel och trötthet så har dagen ändå varit prima. En tur till Nordens Ark, käkade middag på Traden, besök av en gammal kompis till Niklas och hans 8-åriga son som Edith flög på i samma anda som med hennes 8-åriga kusin (han kommer nog hata 2-åringar för all framtid) och jag avslutade kvällen med thé hos en god vän och massa skvaller. Nu ska Niklas ge mig örondroppar och det blir inget lökförband på Solsidan.

Edith gosar med en get på arken.

Edith tittar storögt och med alltid lika stor fascination på den lilla röda pandan.