Att hinna med

Igår pratade jag med en gammal elev jag haft. Vi kom in lite på tid och hur man hinner med allt man vill och ska göra.

När jag började jobba som lärare hade jag ju bara mig själv att tänka på. Visst Niklas och Sixten fanns ju förstås, men de var inte så energikrävande. (Det var på den tiden vi gick på lydnadskurser, kantarellspårning och drog ull varannan dag och tränade massor). Jag var alltid så trött när jag kom hem från jobbet och däckade i soffan varje kväll. Tänkte då ofta på mina kollegor som hade småbarn de kom hem till. Hur orkade dem? Hur orkade de engagera sig, svara på frågor, fixa middag, kvällsmat och läggning? Jag orkade ju knappt fixa käk till mig själv.
En kollega sa att man vänjer sig och man sover sex timmar per natt, för att hinna med. Sex timmar! Min kropp är gjord för åtta, minst! Jag trodde nog aldrig att jag skulle kunna vänja mig.

Men joho! Nu är jag där. Det har varit två mycket intensiva veckor och jag har jobbat otroligt många timmar. Att byta jobb innebär också att jag ska skapa relation med 140 elever och 30 kollegor, så snabbt som möjligt, helst igår, för att det ska bli så bra som möjligt. Är det något som tar på krafterna är det relationsbyggandet. Under veckorna har det blivit mellan 5-6 timmar sömn per natt. För att jag inte hunnit sova mer. Det har funkat och jag tror nog att man kan vänja sig, om man bara får sova ut någon dag varje vecka. Denna natt fick jag det. Sovit som en baby i tio timmar. Tack öronproppar, tack Niklas för att du tar hand om Cornelis varje morgon och tack Edith för att du valde att väcka pappa i morse istället för mamma. De där guldiga 10 timmarna kom också till tack vare att jag kröp i säng vid kl 21 igår. Det innebar att jag vilade ytterligare några timmar i sängen och bara fick koppla av, koppla bort och koppla ned.

För att överleva på sikt så tänker jag att nog är detta den mest hektiska tiden i livet. Det kommer bara att bli lugnare. Det är hektiskt att ha småbarn. Vad gör alla människor utan småbarn med sin tid? Förmodligen läser de böcker, motionerar en massa, syr, bakar, planterar och fixar i trädgården, umgås med vänner - allt sånt som jag har fått sortera bort. De gör förmodligen också helt onödiga saker: tittar på dåliga TV-program, sitter och sassar på värdelösa möten som inte leder någonstans eller där man inte kommer fram till något, umgås med människor de egentligen inte gillar - sånt som jag också fått prioritera bort.

Som jag sa till den där eleven igår, så har jag alltid trott att jag befunnit mig i den mest hektiska perioden i mitt liv, liksom "nu kan inte mitt liv bli stressigare". Som när man gick på högstadiet och proven hopade sig, samtidigt som man hade fotbollsmatch och basketträning och det liksom inte kunde bli värre. Så kom man till gymnasiet också hopade sig livet där också med prov, extrajobb på helgerna, fotbollsträningar också tittade man tillbaka på högstadiet och tänkte "det där var ju en baggis". När hon (eleven som ska söka in på läkarlinjen), sitter där på Karolinska om några år med en salstenta i anatomi kommer hon förmodligen att tänka: "shit det var verkligen soft där på gymnasiet". Nu vet ju inte jag hur stressigt det är att vara läkare eller hur tufft det är att studera på läkarlinjen, men att kombinera ett yrkesliv med småbarn är betydligt värre än något annat jag tidigare gjort.

Men som småbarnsförälder blir man fruktansvärt effektiv, rationell, kan ha mängder av bollar i luften samtidigt, strukturerad och välplanerad. Det är ju oerhört goda egenskaper, som gör att varenda jäkla småbarnsförälder borde vara hur attraktiva som helst på arbetsmarknaden. Trots ett ständigt vabbande (som egentligen inte blir så mycket om man delar jämställt på det) så kompenseras det ändå i effektiviteten. Vabbande föräldrar är ju dessutom så grymma så oftast kan de jobba samtidigt, alltså vobba. Det gör i alla fall mina småbarnsförälderkollegor i lärarbranschen - tack vare dagens teknik.

Det var helgens reflektion det. Har haft en mycket mysig helg i detta underbara väder och tankat på mängder av energi. Har också bara gjort sådan som jag verkligen vill göra och som ger den där energin. Började i fredags med grillning och bubbelbad hemma hos oss med goda vänner och lekfulla barn. Igår var vi hos fotograf med barnen och sedan var vi på födelsedagskalas hos barnens kusin. Och idag har vi grillat, varit på stranden och träffat delar av släkten hemma hos mamma och pappa. Dags att jobba lite och strukturera upp kommande vecka!

Arbetsdag 1 och bloggpaus

Nu är det ju ganska lite vardagsutmaningar för min del, så det blir inte så frekventa uppdateringar. Kanske Niklas som får axla över här istället, då det ju är han som numer har vardagautmaningarna.

Jag roddade ju runt en hel del i våras och hade huvudansvaret för det mesta här hemma. Niklas har ju nu tagit över och efter två dagar har det gått mycket bra. Jag vill inte berömma för mycket, för jag tycker att det underminerar honom, som om han inte skulle kunna vara nästan lika duktig som mig. Men utifrån hans läge gör han det ju ändå väldigt bra. Betänk att han typ bara hade pulvermos och lingonsylt i sitt skafferi för 10 år sen. Och i jämförelse med många andra med snopp gör han det väldigt bra.

Kommit hem till god lagad mat i två dagar nu. Idag var det flygande Jakob!

Så hur var första riktiga arbetsdagen då? Bra. Det finns trevligt folk och en rektor med struktur, ramar, ordning & reda även utanför Sotenässkolan (vilket jag nog trodde bara fanns på Sotenässkolan), det är i alla fall mitt första intryck.

Jag har fått ett riktigt drömschema. Förändringar kan det med största sannolikhet bli, men det ser mkt hoppfullt ut. 

Jag har fått ett riktigt drömklassrum. Stort, fräscht, nya bord och stolar, modernt, eget stort grupprum innanför mitt klassrum, två whiteboardtavlor fram och bak. Ytterligare ett litet rum innanför det.

Jag har också fått ett bra arbetsrum och fantastiskt bra folk runt mig i arbetsrummet.

Sen kommer jag såklart att mäta allt utifrån Sotenässkolan som ju dels är min första riktiga skola, men även den helt klart bästa i jämförelse med mina praktikskolor. Det är således ingen enkel match att matcha sig mot den.

Sen är det väldigt skönt att köra "åt rätt håll". Och att köra bil själv - värsta frihetskänslan, idag satt jag kvar och jobbade en liten stund efter sluttid och kunde bara gå när jag kände mig färdig. Igår passade jag på att handla på väg hem från jobbet. Effektivisering!

Det ska nog bli bra det här, även om det är lite läskigt och trots att alla relationer ska byggas och alla osynliga strukturer ska blottas.

Sommar i P1

Har ju städat i åtta timmar idag och huset har varit avfolkat. Jag har därför hunnit lyssna på en rad program från Sommar i P1. Jag älskar Sommar i P1. Att få ta del av en annan människas berättelse, deras sorger, framgångar, lyckostunder, glädjestunder och oftast kloka insikter ger bra med perspektiv och är inspirerande.

Idag har jag lyssnat på:

Johan Rockström - omtalat och delat i mängder i mitt Facebookflöde. Ett viktigt program om hur allt håller på att gå åt helvete, men att det faktiskt går att göra något. 

Leila Lindholm - ett typiskt sommarprogram om hennes framgång, sorger och betydelsefulla människor.

Arash Pournouri - också ett typiskt sommarprogram om vägen till framgång och om vikten av att vilja utvecklas och skapa.

Sanna Lundell - det hittills bästa programmet denna sommar. Om feminism, patriarkatet, beroendesjukdomar, medberoende och äktenskap. Många insikter och i vissa delar kände jag så väl igen mig. Det märks också att Sanna är journalist, då det var ett språkligt mycket bra program. Så ska du lyssna på ett Sommar, så lyssna på detta. 

Alla sommarprogram hittar du här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6174141

Ljummen potatissallad med grillade grönsaker

Till lunch blev det idag ljummen potatissallad med grillade grönsaker och till det helgrillad fläskfilé (närproducerad). Gjorde även en yoghurtsås till. Det som gjorde det så gott var salladens dressing - honung, färsk timjan, färskriven pepparrot - dessa tre smaker gifter sig förbaskat bra ihop, en trekant i munnen helt enkelt!

Så här gjorde jag:

- Rosta färskpotatis i ugn med lite olivolja, flingsalt och timjan.

- Grilla tomater, paprika, zucchini.

- Lägg valfri sallad i botten (i mitt kylskåp fanns idag romansallad)

- (För 2 pers): Rör ihop 1/2 dl rapsolja, 2 msk riven pepparrot, 1 msk honung, timjan, flingsalt, 1 msk dijonsenap.

- Blanda potatis, sallad, grönsaker och klicka över dressingen och blanda försiktigt.

- I yoghurtsåsen hade jag: turkisk yoghurt, lite honung, pepparrot, timjan, salt, dijonsenap, lite pressad citron.

Tips! Om man tex grillar halloumi kan man ha det i och äta den vegetariskt. 

Om man byter ut timjan mot dill i allt ovanstående skulle det smaka super till lax eller fisk.

Idag är det många som började jobba

Med den vetskapen låg jag kvar och drog mig lite extra i sängen i morse och tog vara på tiden lite till. Huset sov enda tills jag bestämde mig för att gå upp vid kvart i nio. Vi var på kalas hos svärmor igår. Där var bland annat svärmors kusins barnbarn, en liten kavat flicka på 5 år som Edith härjade med. Sedan var ju såklart barnens kusiner där, som hon älskar att leka med. Så det var verkligen full fart och högt upp i taket. Därtill tilltog hennes astma igår kväll, så inte så konstigt att hon sov länge.

Jag går nu in på min sista lediga vecka och försöker bocka av "att-göra-listan" med allt som inte hinner göras sedan. Jag känner mig dock väldigt redo att börja jobba, trots att det blev bestämt så sent. Men efter det blev bestämt så har jag verkligen försökt fånga varje dag, varje litet ögonblick och njutit till max av att vara bara med familjen. Har också umgåtts extremt mycket med bara familjen och nu behöver vi nog alla komma ifrån varandra lite. Det ska bli skönt att få ett "eget liv" och vara en annan vuxen än jag är med mina barn. Det är kanske inte helt ok att känna så eller att göra så, men jag gör och känner så ändå. Jag tror att man kan ha flera viktiga roller i sitt liv, men det kommer bli en utmaning att få ihop dem.

Imorgon ska jag till fantastiska Sotenässkolan och packa ihop mina grejer. Det kommer bli så vemodigt. Jag hamnade där i augusti 2011. I juni samma år lämnade jag studentlivet bakom mig med mitt examensbevis i handen. Jag hade turen att hamna i de tryggaste händerna på helt fantastiska kollegor som lotsade och stöttade mig in i verkligheten. Alla borde få starta sitt yrkesliv med sådana människor som finns på Sotenässkolan. Jag känner så stor tacksamhet för allt jag fått där. Jag känner mig därför väldigt trygg med att gå vidare. Jag är ju dock tjänstledig ett halvår, så skulle det falla helt och jag vantrivs så kommer jag komma tillbaka.

Imorgon kommer det dock att känns väldigt mycket när det ska packas ihop och avslutas. Tur att det typ bara är vaktmästaren som är på plats.

Idag kom sommaren tillbaka med buller och bång. Jag har varit i Ljungskile då Sixten har varit hos frisören. När vi kom hem på eftermiddagen var det härlig värme och blå himmel. Edith hade bestämt sig för att sova hos mormor i natt. Först tog vi en promenad ned till forsen för att titta på när moster Malin och morbror Gustaf fiskade och Edith tyckte det var så spännande. Vi hade det så mysigt.

Nytt utseende!

När man lägger 35 minuter på att forma om utseendet på bloggen, ja då har man minsann för mycket tid över. Ibland så fastnar jag i totalt onödiga saker, samtidigt som jag gnäller över att tiden inte räcker till. Kanske är det just såna här lite mer IQ-befriande saker man behöver göra ibland. Bara sitta och leka och helt slippa tänka på allt annat.

Idag mår jag inte bra. Jag känner mig illa tills mods och lite sådär PMS-pissigt. Kan jag skylla på det tro? Börjar nu förbereda mig lite inför den hektiska hösten och känner att det är en hel del som behöver göras innan dess. Jag vill ju liksom vara färdigfixad med allt, för att sedan kunna ägna helgerna helt åt att vara med min lilla familj. Det kommer alldeles säkert inte bli sådär familjeromantiskt och helt färdig blir man ju aldrig. Sen får jag öva mig på att bortse från smuts och damm och tänka att det är ok ändå. Man kan ju använda innetofflor och på hösten använder man ju strumpor och då känner man inte brödsmulor och grus lika väl.

Så denna helg står det fönstertvättning på schemat. Köpte en Kärcher fönstertvätt på Ullared, den funkar fint. Om inte så måste den ju användas nu när den är inköpt och det är mycket roligare att putsa fönster med teknik och en skrapa som inte lämnar fula ränder efter sig. Nu står den på laddning och så fort den är färdigladdad ska jag slutföra det projektet.

Nästa helg måste huset storstädas. Så då blir det till att kasta ut barn, man och hund och ägna en heldag åt detta. Nästa sån där rejäla storstädning lär väl inte bli förrän till jullovet.

Och sen behöver det skuras på altanen där de små j-vla fågeljävl... har skitit. Hatar fåglar. Fågelbajs överallt typ. De ska då inte få nån mat av mig i vinter.

Så nu har jag ägnat ett blogginlägg till åt städning. Du tror säkert att det är detta som är viktigast i mitt liv. Nja, så är det kanske inte riktigt. Men det är det ostädade hemmet som får mig att känna mig som mest stressad, det är det som gör mig mest irriterad och det är det som får mina utbrott att utlösas. Har jag ordning och rent i mitt hem, då känner jag frid i själ (tror förresten inte på att jag har en sån), hjärta och hjärna.

Också avslutar jag där jag började - med bloggens utseende. Tyckte det helt enkelt var dags att byta bilder och med det följde lite färgbyte. Brunt är den fulaste färg jag vet, men bakgrunden kändes lite höstig och lite vi, eftersom det känns som att vi alltid bygger något. I alla fall ser det ut så i garaget - som det för övrigt aldrig heller blir någon ordning på.