söndag 1 januari 2017

2016 var året då jag skördade frukterna

2016 har varit ett stilla år. Jag hade få planer inför det här året och jag skulle bara skörda frukterna från de tidigare årens stora omväxlingar - följa med i barnens upptåg, njuta av vårt underbara hem och fortsätta utvecklas yrkesmässigt på mitt nya jobb. Precis just detta är det som präglat året. 

Fartfyllt blir livet med två små busfrön. Edith blev 3 år i februari och Cornelis blev 1 år i mars. Livet med dessa är omväxlande, utmanande, fartfyllt, glädjefyllt och så innerligt kärleksfullt och jag slutar aldrig att häpnas. Jag häpnas över deras ständiga nyfikenhet, deras ständiga utveckling, deras underbara uttryck och de där ögonen som så ofta lyser av lycka. De allra största stegen och förändringarna under det här året står såklart barnen för och det blir så tydligt när man tittar på kort eller filmer som är tagna för ett år sedan. Det är ju såklart ”små” saker för andra men väldigt stora saker för mig som förälder. Som att Edith häromdagen hoppade upp på en vanlig gunga och gungade som om hon aldrig gjort annat. Det var jag inte medveten om att hon kunde. Eller att Cornelis kan dricka ur ett vanligt dricksglas utan att spilla. När lärde de sig detta?

Det här året har vi hållit oss hemmavid och inte åkt på någon längre resa. Då jag jobbat mycket hela året, så har stunderna hemma känts väldigt värdefulla. Cornelis började på förskola i augusti och det märks att även barnen uppskattar att bara vara hemma med både mig och Niklas.

Även denna sommar var vi lediga tillsammans i åtta härliga veckor. Vi gick inte varandra på nerverna, snarare tvärtom. Vi gjorde nästan varje dag tillsammans alla fyra. Vi gjorde småutflykter såsom till Borås och Malmö/Lund. Vi hängde ute på Ärten i Gullmarn med vår båt sex dagar i rad. Ni vet de där sex dagarna som det var sol och sommarvärme. Även de dagar då det inte var så härlig sommar hängde vi på stranden, att baka sandkakor och fika fungerar ändå. Vi njöt av skogen och plockade blåbär och svamp. Vi slukade mängder av hallon i våra hallonbuskar i trädgården. Vi umgicks med vänner och familj. En mycket lugn och anspråkslös sommar - men med många väldigt fina minnen.

Med höstens intåg avslutade Niklas ett år som föräldraledig. Ett år som varit inrutat i babysim, babyrytmik, matlagning och förskolehämtningar. Jag hade lätt kunnat vänja mig vid en hemmaman - så lyxigt och jag är så tacksam för att Niklas dels gett mig möjligheten att få byta jobb men också för att han är en så närvarande och tålmodig pappa för våra barn.

Cornelis förskolestart kunde inte bli bättre. Vi är så oerhört glada att han har fått tre fantastiska pedagoger som ger honom så meningsfulla dagar och så mycket kärlek och omsorg. Ediths avdelning flyttade in i nybyggda lokaler på Önnebacka. Det har gett henne möjlighet att vidga sina vyer och träffa kända kompisar från andra avdelningar, vilket bidrog till att hon blev bjuden på sitt första barnkalas i höstas, ett sånt där kalas utan mamma och pappa.

Hösten 2016 har såklart varit minst sagt väldigt omtumlande för mig och den kommer jag nog inte att glömma i första taget. Inte helt obemärkt lämnade jag politiken. Höstens händelser fick mig att inse många viktiga saker och jag är än rikare på värdefulla erfarenheter. Jag har fått se fulspelets, falskhetens och feghetens sanna ansikte från flera olika håll. Jag vet vad jag vet och det kommer aldrig någon att kunna ta ifrån mig. Sanningen kommer alltid komma ikapp och det är nog därför jag ändå kunnat gå så opåverkad ur den här stormen. Med allt jag visste innan mitt uttalande och med allt jag fått veta efter så ångrar jag idag ingenting. Jag är stolt över att jag vågade stå för vad jag tycker. Det uttryck jag använde var ett milt uttryck. Jag är nöjd med min sorti. Jag är så innerligt tacksam för allt stöd jag har fått. Jag har verkligen många kloka, starka och kärleksfulla människor runt mig som står upp för mig.

1 januari 2017 började med sol, ett par minusgrader, helt stilla och efter ett formidabelt nyårsfirande igår har vi idag bara tagit det lugnt, njutit av vädret och varandras sällskap. 2017 är även detta ett relativt oplanerat år. Vi vet dock att det i familjen vankas jämna födelsedagar och dem ser vi fram emot att fira ordentligt. Och snart är det även dags för Edith och Cornelis födelsedagar. 


GOTT NYTT 2017!

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar